Att passa in i mallen

Oberoende av ålder och socioekonomiskt bakgrund kunde människor ta plats i samma normativa mall. Ett högst demokratiskt medium ur det perspektivet.

Andra detaljer i bilderna särskilde människor
utifrån till exempel förmögenhet och position.
Kläderna, kvalitet på tyger,
namnet på ateljén och fotografen,
smycken, frisyren till exempel.
Många detaljer är svårtydda för flera av oss idag.

Att blicka framtiden an
med blicken fäst någonstans precis utanför bilden,
att betona den alltigenom viktiga kroppssiluetten
med den getingsmala midjan,
att styra blickar till liljevit hud,
smäckra halsar och avslappnade, passiva händer.
Visitkortsporträtten blev ständiga försök
i att repetera eller citera
en och samma normativa idealbild.

Visitkortsporträtt överlag rymmer få bildbevis
på strävanden att ifrågasätta ideal och normer.
Icke normativa kroppar saknas
eller är svåra att upptäcka
i den normaliserande mallen.

Kanske kan vetskapen om hur ideal gjorts till visuella sanningar
och hur citerandet och återupprepandet
cementerat dem genom historien,
injuta hopp om att nya bilder,
på många olika typer av kroppar
spelar roll och kan skapa nya sanningar.

Fru Hörstedt

Fru Hörstedt fick sitt porträtt taget i New Orleans av fotograf A. Constant. Vad hon hette i förnamn finns inte noterat. Hon var emellertid gift med en hotellägare från Helsingborg. Vem man var gift med som kvinna var viktigt och kvinnor definierades ofta utifrån vems dotter, syster, mor eller fru de var.

Det är något som ofta står kvar oproblematiserat när vi beskriver människor i förfluten tid idag. Det ger en känsla av att deras egen person var oviktig och vi riskerar att reproducera den synen fast vi inte tycker så.

I detta fall är det lite klurigt att hitta fru Hörstedts förnamn eftersom hon är från New Orleans och för att vi inte har datum eller andra namn att söka i arkiven utifrån.

Fru Hörstedt vilar ena armen mot bordet och tillsammans med kjolen visualiseras kroppssiluettidealet. Med fotografiet färdades normativa kroppsideal snabbt över landsgränser.

Större bild eller kommentar? Klicka här!

Bildkälla: Helsingborgs museer.

Botilda Möller

Botilda Möller fotograferades av Axel Wais.

Precis som fru Hörstedt vilar hon armen mot bordet. I den andra handen ligger en bok. Kanske är det en psalmbok. Klänningen hjälper till att lyfta fram midjan.

Kvinnor i olika åldrar och med olika bakgrund passades in i samma idealbild.

Fotografierna av både Fru Hörstedt och Botilda Möller är förmodligen tagna på 1860-talet. Form, kläder, hår, kvalitet och fotograf tyder på det.

Större bild eller kommentar? Klicka här!

Bildkälla: Helsingborgs museer.

Viveka von Geijer

Viveka von Geijer, sent 1800-tal. Vem som fotograferat finns inte noterat.

Den lätta böjen på armarna skapar trekanterna mellan arm och midja så att det hårda arbetet med att uppnå idealet med getingmidjan blir förevigat genom det objektiva mediet. Snörlivet runt midjan under klänningen formar den kropp som behövs.

Fotografiet gör ideal till förmodad sanning och sprider kroppsideal, förmodligen snabbare än någonsin tidigare.

Större bild eller kommentar? Klicka här!

Bildkälla: Helsingborgs museer.

Hildur Banck

Hildur Banck fotograferade sig 1898 i Helsingborg. Fotograf var Emil Bruno.

Kläderna var ljusare och mindre än tidigare moden förespråkat. Midja och hals betonas fortfarande, men nu genom mörka detaljer. Kavajen är figursydd. Betyder det att ett plagg är format efter en kropp eller att en kropp ska formas eller få form med plagget?

Siluetten skiljer sig inte så mycket från tidigare ideal. Med hjälp av den böjda armen skapas det lilla hålrum som ytterligare lyfter fram den smala midjan.

Större bild eller kommentar? Klicka här!

Bildkälla: Helsingborgs museer.

Dagmar Hansen

Danska Dagmar Hansen var yrkesverksam som varietéartist i Danmark. Fotografiet är taget av Marius Christersen i Köpenhamn i början av 1900-talet.

Att porträtteras lika lättklädd som Dagmar Hansen var förmodligen inte eftersträvansvärt för de flesta kvinnor kring sekelskiftet 1900.

Men det framgångsrikt snörda livet kom idealet nära. Med hjälp av korsetter och snörliv tvingades kroppen in i en form som sedan kläder kunde understryka ytterligare.

Ett ideal att studera, ett ideal att analysera.

Större bild eller kommentar? Klicka här!

Bildkälla: Helsingborgs museer.

Korsetten eller snörlivet

Korsetten eller snörlivet har varit flitigt använt. Snörlivet (till vänster) har lagats flera gånger. Hakar och knoppar har bytts ut, tyget har lagats med både bomullsgarn och lingarn. Kan du också föreställa dig trycket när livet dras åt? Precis i midjan är lagningarna mest omfattande.

Korsetten eller snörlivet (till höger) är maskinsytt i silke och bomull. Tyget är mer utsträckt i midjan än på resten av plagget. Det tar på ett snörliv att dras åt om och om igen. Det tar på en kropp att dras åt i ett snörliv om och om igen.

Större bild eller kommentar? Klicka här!

Föremål ur samlingarna. Helsingborgs museer.

Translate

You can use Google Translate to translate the contents of dunkerskulturhus.se. To do that, select the language you would like to translate into in the list below.
Please bear in mind, since the Google Translate is an automatically generated translation, we do not take any responsibility for errors in the text.

Close