Angela Hewitt – 29 augusti klockan 18:00

Angela Hewitt – 29 augusti klockan 18:00

Angela Hewitt gjorde för några år sedan stormande succé på vår festival med Bachs Goldbergvariationer. Tystnaden efter det mer än timslånga verket var bedövande och talande. Vi känner oss mycket nöjda med att Angela vill komma tillbaka och nu med ett mer varierat program, som ändå med ett par undantag, rör sig i 1700-talssfären, henne speciella favoritepok. Angela Hewitt föddes i en musikerfamilj där fadern var katedralorganist och körledare. Hon började tre år gammal spela piano och framträdde inför publik ett år senare! Hon dansade även klassisk balett och spelade violin och blockflöjt!

Vinsten i 1985 års Toronto International Bach Piano Competition till minne av Glenn Gould inledde en remarkabel karriär. Hennes Bachinspelningar på Hyperon kallades ”one of the record glories of our age” av The Sunday Time och hyllningarna har bara förstärks med tiden. 2020 fick hon City of Leipzig Bach Medal, vilket var första gången en kvinna fick utmärkelsen. 2005 startade Angela Hewitt Trasimeno Music Festival i italienska Umbrien.

En kort programintroduktion inleder konserten.

Plats: Helsingborgs konserthus, Roskildegatan 1

Köp biljett

Entré: 370 kronor, med Kulturkortet 315 kronor. Biljetter köper du i Konserthusets kassa och webbsida. Samt i entrén på Dunkers kulturhus.

Program

François Couperin (1676-1733)

  • Dixhuitième Ordre (från Pièces de Clavecin)
  • La Verneüille
  • La Verneüilléte
  • Sœur Monique
  • Le Turbulent
  • L’Attendrissante
  • Le Tic-Toc-Choc ou Les Maillotins
  • Le Gaillard-Boiteux

Wolfgang Amadeus Mozart (1756-91)

  • Pianosonat nr 6 i D-dur K. 284
    Allegro – Rondeau en Polonaise: Andante – Tema con Variazioni: Andante

PAUS

Johann Sebastian Bach (1685-1750)

  • Engelsk svit nr 4 i F-dur BWV 809
    Prelude – Allemande – Courante – Sarabande – Menuet I and II – Gigue

Frédéric Chopin (1810-49)

  • Två nocturner op. 55:
    Nocturne nr 1 i F-moll
    Nocturne nr 2 i Ess-dur
  • Scherzo nr 4 i E-dur op. 54

François Couperin var känd som Couperin le grand, Couperin den store, vilket skiljde honom från alla andra musiker i den stora parisiska Couperinfamiljen. Han komponerade 1713–30 fyra band cembalostycken, Pièces de clavecin, och även 1717 en lärobok: L’art de toucher le clavecin. Den franska klaversviten var mycket standardiserad med bestämda danser ungefär som Bachs sviter men Couperin avvek flagrant från denna standard och skrev snarare vad man skulle kunna kalla karaktärsstycken med synnerligen fantasifulla titlar. Couperin kallade därför inte sina danssammanställningar för sviter utan för ”ordre”. Vad titlarna på satserna i den 18:e ordren syftar på är inte helt klart men här är några forskarförslag:
La Verneüil och La Verneüilléte: En kvinna och hennes dotter?
Sœur Monique: Syster Monique
Le Turbulent: Det stormiga livet. Men inte så förfärligt turbulent.
L’Atendrissante: En öm och kärleksfull person
Le Tic-Toc-Choc ou Les Maillotins: Klapprande cembalohammare eller en klockas tickande
Le Gaillard-Boiteux: En glad handikappad person. Överskrift: ”I den burleska smaken

Den 13 januari 1775 hade Mozarts opera La Finta giardinera premiär i München. Dagen efter skrev han hem till sin mor i Salzburg: ”I går gick min opera över scenen och gjorde en sådan lycka att jag omöjligen kan beskriva det dånande bifallet för mamma. ”Man känner hur 18-åringens ungdomliga lycka speglas i pianosonaten i D-dur, som troligen komponerades under vistelsen i München. Den skrevs för baron Thaddeus von Dürnitz, en god amatörmusiker. Det inledande unisona temat och tremoloeffekten lite senare in i satsen får den inledande satsen att verka orkestral, ibland nästan som ett operaklaverutdrag. Andra satsen är ett rondo med ett refrängtema som återkommer med allt rikare ornamentering. Danskaraktären är tydlig med sin polonäsrytm. Det avslutande temat med variationer ger en bild av hur det kunde låta när Mozart improviserade över en given melodi. Det är första gången Mozart skriver en variationssats i en sonat. Han lyckas förena en sensuellt mättad klang med en sprittande vitalitet och dessutom foga samman de 12 variationerna till en odelbar helhet. Baronen betalade skamligt nog inget för sonaten men succén med operan gjorde kanske att Mozart inte brydde sig.

Under 16-1700-talen flyttade folkdanserna in i konstmusiken. Det främsta exemplet på den nya symbiosen mellan folkmusik och konstmusik finns i Johann Sebastian Bachs produktion, framför allt i hans klaverpartitor och sviter. Engelsk svit nr 4 i F-dur präglas av en ljus och bestämd atmosfär. Det inledande preludiet kan med sin orkestrala karaktär leda tankarna till Brandenburgkonserterna. Den soliga stämningen lever kvar i den efterföljande Allemanden men med en liten mörk ton i kanten mot slutet av varje del.   Notbilden till svitens vilopunkt sarabanden är ytterst sparsam och det finns ingen utskriven variation i reprisen som det finns i en del andra sviter. Här utmanas exekutörens fantasi till att fylla ut den glesa notbilden. Om menuettparet som följer skriver Angela Hewitt: ”Both are very melodic and full of the grace and good manners associated with this dance.” Sviten mynnar i en överdådig Giga di caccia, en jaktgig. Första delen inleds med ett djärvt uppåtgående hornsignalliknande tema. I andra delen vänder Bach upp och ner på det. Bach njöt säkert i mjugg över att kunna använda ett vanligt konstmusikaliskt trick i denna utpräglat folkliga dans.

Frédéric Chopins nocturner är de mest slående bevisen på hans fascination inför operaprimadonnornas bel cantosång. Chopin översätter sopranklangen till pianot som fås att sjunga på ett nytt sätt. En förutsättning för det var att de nya flyglarna av t.ex. den franska firman Pleyel hade fått en mer bärande ton. Nocturnen i F-moll andas vemod. I en kort episod blir musiken mer aktiv och dramatisk.  Den andra nocturnen i Ess-dur är i långa partier som en duett där en kommenterande altröst smyger sig in under melodin. Scherzo nr 4 i E-dur skrevs 1842. Till skillnad från de tre tidigare scherzi som alla går i moll är musiken ljusare och karaktären passar mer in på betydelsen av scherzo, skämt. Mellandelen går dock i moll och är baserad på en melodi från hemlandet Polen.

Translate

You can use Google Translate to translate the contents of dunkerskulturhus.se. To do that, select the language you would like to translate into in the list below.
Please bear in mind, since the Google Translate is an automatically generated translation, we do not take any responsibility for errors in the text.

Close