Konsert: Carl Petersson

Med de många festivalerna har knappt någon kunnat undgå att det är 250 år sedan Beethoven föddes. Därför har vi bett Carl Petersson att presentera Beethoven med några okända och sällan spelade verk, men också med det kanske allra mest kända.

Carl Petersson är uppvuxen i Helsingborg och började som 15-åring spela piano för Ilina Baycheva. Trots att Carl började spela relativt sent kunde han på kort tid uppnå en mycket virtuos teknik. Det har gett honom möjlighet att spela den allra svåraste pianorepertoaren, till exempel Chopin/Godovskijs etyder. Carl fortsatte sedan sin utbildning vid konservatoriet in Köpenhamn under José Ribera och ger nu konserter i hela världen.

Han har spelat in två pianokonserter av Friedrich von Flotow, en nyupptäckt ofullbordad pianokonsert av Grieg och flera solo-CD. Som pedagog och föreläsare är Carl eftersökt i de flesta länder. Kanske är han just nu en av de mest internationella av alla svenska pianister.

Webbplats för Carl Petersson: carlpetersson.com

PROGRAM

LUDVIG VAN BEETHOVEN

  • Pianosonat nr 14 i Ciss-moll, Quasi una fantasia op. 27:2 (1801)
  • Musik zu einem Ritterballet WoO 1 (1790)
    Marsch
    Tysk sång
    Jaktsång
    Kärlekssång
    Krigssång
    Dryckessång ”Mihi est propositum”
    Danssång
    Coda
  • Wellingtons Sieg (Krigssymfonin) op. 91 i arrangemang för piano av tonsättaren (1816)
  • Sats två ur Symfoni nr 7 i A-dur op. 92, i transkription av Franz Liszt (1837)

Om programmet
Med sin fjortonde pianosonat från 1801 gick Beethoven in på en ny väg när det gällde sonatens form. Han kallade den därför Quasi una fantasia. Den tyske kritikern Paul Bekker skriver insiktsfullt om sonaten: ”De tidigare sonaternas första sats gav verken en definitiv karaktär från början…. som de följande satserna bara kunde komplettera, men inte ändra. Beethoven gjorde motstånd mot första satsens definitiva kvalitet. Han ville i stället ha ett preludium, en introduktion.” Sonaten tillägnades grevinnan Giulietta Guicciardi, en av Beethovens elever. Beethoven var med stor sannolikhet förälskad i den vackra och begåvade grevinnan. Namnet Månskenssonaten kommer från författaren Rellstab som, några år efter Beethovens död, skrev att första satsen var som månsken över Luzernsjön. Man kan tycka att det vore en dyster vy eftersom musiken mer påminner om en sorgmarsch.

På en bal hos greve Waldstein, som var en av Beethovens närmaste aristokratvänner och gynnare, spelades Beethovens Riddarbalettmusik första gången och den utgavs då vara komponerad av självaste greven. Det var nog inget svårt beslut för Beethoven att gå med på, eftersom det är så tydligt att han sparade sina originella idéer till andra verk. Baletten består av åtta korta nummer och det andra, Jaktsång, fungerar som mellanspel mellan satserna ungefär som Promenaden i Mussorgskijs Tavlor på en utställning. Beethoven arrangerade själv balettmusiken för piano.

Wellingtons seger från 1816 är säkert Beethovens mest udda arrangemang för piano, eftersom det kräver medverkan av två kanoner. Verket var omåttligt populärt i en tid då de tidigare positiva känslorna för Napoleon radikalt hade svängt. ”Symfonin”, som Beethoven kallade den, är hans mest målande komposition. Den hyllar hertigen av Wellingtons seger över Napoleons bror Joseph i slaget vid Vittoria i Spanien 1813. Pianoversionen bygger på ett orkesterstycke, som hade premiär 1813 på en välgörenhetskonsert. Verket har två delar. Det första skildrar själva slaget och man hör de två arméerna närma sig varandra. Den engelska skildras med melodin Rule Britannia och den franska med Marlbrough s’en va-t-en guerre. Engelsmännen övertog senare den franska melodin med texten For he’s a jolly good fellow, vilket ger Beethovens krigssymfoni en lätt komisk prägel, när man hör den i dag. Den andra delen är en segersång och Rule Britannia får naturligtvis övertaget.

Beethovens sjunde symfoni uruppfördes vid samma konsert som Wellingtons Sieg, men kom lite i skuggan av krigssymfonins populistiska toner. Men den andra satsen gjorde succé och fick bisseras. Ända sedan dess har satsen varit ett populärt stycke och ofta framförts fristående. 1837 hade Franz Liszt färdigställt sina transkriptioner av Beethovens femte, sjätte och sjunde symfonier. De tillhör det mest tekniskt krävande som skrivits för piano. Musikvetaren Alan Walker, som skrivit en stor biografi över Liszt, menar att Listzs Beethoventranskriptioner utan tvekan är de största i transkriptionsgenren någonsin.

Plats: Konsertsalen

Entré: 350 kronor, med Kulturkort 295 kronor. Biljettsläpp 22 juni 10:00.

Ingår i Helsingborg Pianofestival 2020 på Dunkers kulturhus som görs i samarbete med Musik i Syd. Helsingborg Pianofestival ingår i Five Star Festival.

Evenemanget äger rum:
Den 30 augusti 2020 kl. 14:00

Translate

You can use Google Translate to translate the contents of dunkerskulturhus.se. To do that, select the language you would like to translate into in the list below.
Please bear in mind, since the Google Translate is an automatically generated translation, we do not take any responsibility for errors in the text.

Close