Helsingborg Pianofestival 2020 27–30 augusti

Helsingborg Pianofestival 2020 27–30 augusti

Festivalen hälsar välkommen Olga Kern, Daumants Liepins, Kate Liu, Alexander Kantorow och Carl Petersson. Som tidigare år blir det också samtal, föredrag, Master Class, lunchkonserter och litet nya, spännande inslag. Biljettsläpp 22 juni klockan 10:00.

Äntligen dags för livemusik igen!

Vilken härlig känsla att få öppna dörrarna till Dunkers underbara konsertsal och bjuda vår publik att bokstavligen slå sig ner vid fötterna på några av världens främsta pianister. Det är som att gnida på Aladdins lampa när de lockar oss in i Chopins, Schumanns och Brahms förtrollade romantiska klangvärld. Men de bjuder även på äldre och modernare som Beethoven, Ravel, Gershwin och Barber. Och musikanterna: Olga Kern stiger in på scen med en blandning av charm och virtuositet och den som inte fick biljett till Alexandre Kantorow förra året får en ny chans. Ett helt nytt namn är Kate Liu, men vi lovar att det blir många som blir förälskade i hennes Chopinspel. Daumants Liepins har en brant stigande internationell karriär. Han är den första någonsin som deltagit som student i pianofestivalen och som nu får spela på en kvällskonsert. Naturligtvis måste vi fira Ludwig van även om han uppvaktas överallt i hela världen. Vi gör det rejält med kanonskott när vår inhemske Carl Petersson sätter sig vid flygeln.

Vi är otroligt glada för att Lennart Stenkvist, tidigare chef för Helsingborgs Symfoniorkester och senast för Malmö Symfoniorkester kommit med i festivalens produktionsgrupp. Många minns HSOs fantastiska orkesterfestivaler på 90-talet då Lennart var chef för HSO och vi tror att hans kreativitet kommer att smitta av sig på vår festival. Vi vill att festivalen ska sprida sig mer i huset och på stan. Vi vill att det ska finnas plats för möten och samtal om de upplevelser som man haft och därför gör vi Atriet till en central plats under festivalen. Där har vi samtal – om pianostämning, musikkritik och pianots plats i dagens musik. För att få lite mer luft mellan de olika programpunkterna har vi i år inga konsertintroduktioner. ”Per förklarar” ersätter delvis dessa men där kan också bli frågor om tolkning, det kan bli möte med kanske en av festivalpianisterna, förklaring av något musikaliskt begrepp med mera.

Vi hoppas att årets festival ska fortsätta den härliga publiktrenden uppåt och vidga ramarna kring konserterna.

Välkommen önskar Per Nyrén, Mikael Kanarva och Lennart Stenkvist!

Kåseri av Per Svensson

Min mormor bodde i ett gråmålat hus i Trekanten, ett stationssamhälle mellan Kalmar och Nybro. För rätt många år sedan hittade jag en inventarieförteckning hon måste ha sammanställt någon gång på 1940-talet för det fall något skulle hända och hon blev tvungen att vända sig till försäkringsbolaget Allmänna Brand. Allt finns med, från förrådet av sylt och saft till promenaddräkten. Jag hittar också ”1 st pianino”. Det värderas till ettusen kronor, lika mycket som matsalsmöbeln anses vara värd. Tillsammans representerar dessa två pjäser en bra bit över hälften av det samlade möbelvärdet i hemmet.

Mormor drev ett litet bageri, och blev tidigt änka. Hon var långtifrån förmögen. Men pianot och noterna (upptagna till ett värde av hundra kronor) var lika självklara i ett hem med ambitioner som kaffekoppar och vaser.

Under 1800-talet hade pianot blivit obligatoriskt i borgerlighetens salonger. Palmer, plysch, piano. Det var formulär 1A. Att äga ett piano var en viktig identitetsmarkör. ”Dess statusvärde var nästan magiskt – ett hem utan piano var ett ofullständigt hem”, skriver Britt och Ingemar Tunander i översiktsverket ”Möbler och inredning från Karl Johan till Per Albin”. De bjuder också på en för det dåtida borgerliga Sverige talande lustighet i skämttidningen Söndags-Nisse. Greven till notarie Olsson: Hörnu notarien, som känner till medelklassen, hur är det? Har di piano?

Ja, det hade medelklassen i allt högra grad. I början av 1900-talet fanns det hundratals pianotillverkare i Sverige. Och pianot ar inte bara en statussymbol. I tider då ingen ännu hört talas om vare sig Youtube eller Spotify var pianot också en underhållningsmaskin. De noter jag brukade bläddra i när jag som barn klinkade på mormors svartlackerade piano vittnar om det: folkhemmets hitlåtar. Man sjöng dem i hemmet. ”Vad tar ni för valpen där i fönstret? Jag hoppas ni ej har den sålt.” Man underhöll varandra i familjen och i umgängeskretsen.

Min mormor hade också haft ett åtminstone kortidsprofessionellt förhållande till pianot. Som ung ackompanjerade hon stumfilmsvisningar, var biopianist. Hon ska enligt en familjelegend ha blivit så chockad när hon fick se vagnen med Dödens dräng komma rullande i ”Körkarlen” att hon slutade spela och ramlade av stolen.

Pianot har, eller kanske snarare har haft, en dubbel identitet som den delar, eller har delat, med violinen. Båda har på en och samma gång varit sinnebilder för folkligheten och finkulturen. Spelmannens fiol. Konsertvirtuosens violin. Franz Liszts och Glenn Goulds flygel. Men också ”de fattigas piano”, det som i Lars Forssells version av Léo Ferrés chanson, ”klinkar dag och natt/på barer från Milano till Stockholm” och ”säger att: Kom nu och ta en drink/ till mitt förtjusta klink.”

Barer, bordeller, biografer. Men också klassrum, föreningslokaler och, förstås, konserthus. Inget mänskligt har varit pianot främmande.
Men på sätt och vis var det som mest hemma just i hemmen. Det är ett både intimt och socialt musikinstrument. Man samlas kring det på ett sätt man inte samlas kring en bastuba eller en esskornett.

Men successivt har pianot drivits ur de svenska hemmen; dess funktion som underhållningsmaskin och strukturerande möbel togs över av tv-apparaten som i sin tur i många hem konkurrerats ut av andra slags skärmar.

Pianot görs hemlöst. Om det förr var förenat med betydande kostnader att skaffa ett piano kan det i dag kosta en liten förmögenhet att bli av med det. Bortskänkes! Mot transportkostnad? Då får det vara.

Det spelas fortfarande piano i många hem. Men ingen utom den som sitter med lurar vid elpianot hör vad som spelas. Den tystnaden, den ensamheten, säger något om vår tid, och då inte vara att också musiklivet förändras av tekniksprång. i en krönika för några år sedan återvände musikern och författaren Peter Bryngelsson med viss melankoli till den tid då man kunder höra sina grannar eller åtminstone sina grannars barn försöka få fason på ”För Elise”, en tid då pianot skapade ett gemensamt akustiskt rum också i ett vanligt hyreshus: ”i det gemensamma lyssnandet och tittandet deltog vi undan för undan i att bygga en kollektiv umgängesnorm. Ja, en solidarisk och gemensam ambition.”

Under coronakrisen våren 2020 lyftes också de professionellas pianon ut ur våra liv. Inte helt, de fanns kvar i våra digitala vardagsrum. Inte det sämsta. Men jag tror att vi alla under dessa månader blev påminda om i hur hög grad musiken, också den som utövas av solister, är ett gemensamt verk och hur tom tillvaron skulle vara om inte detta samlingsrum fanns. Play it, Sam!

Per Svensson

Per Svensson är medarbetare i Dagens Nyheter och tidigare varit dess politiske redaktör. Han har också varit ”senior columnist” på Sydsvenskan, kulturchef på Expressen och chefredaktör för Kvällsposten. Per Svensson belönades med Stora Journalistpriset 1997.

Helsingborg Pianofestival 2020 på Dunkers kulturhus görs i samarbete med Musik i Syd. Helsingborg Pianofestival ingår i Five Star Festival.

Programmet nedan fylls på löpande!

Biljettsläpp 22 juni klockan 10:00

På grund av rådande omständigheter ändras datum för biljettsläpp från 12 maj till 22 juni.
Med reservation för att även detta kan komma att förändras.

Festivalpass

Festivalpasset 
1640 kronor (spara 15%), med Kulturkortet 1445 kronor (spara 25 %)
Ger fri entré till alla konserter och föredrag:

Medlem i pianopedagogförbundet betalar 1357 kronor för alla dagar
1081 kronor fredag–söndag (mellanpaket)
836 kronor för lördag–söndag (lilla paketet)

Translate

You can use Google Translate to translate the contents of dunkerskulturhus.se. To do that, select the language you would like to translate into in the list below.
Please bear in mind, since the Google Translate is an automatically generated translation, we do not take any responsibility for errors in the text.

Close